Bloggen flyttar!

Nu börjar jag blogga på HHUS hemsida istället för här på blogspot. Bloggen hittar ni under fliken "blogg" på www.hhus.se. Vi kommer att styra om även den bloggen så att ni kan hitta den via hhus.se/blogg, men tills dess - in på hemsidan och klicka er vidare! :)

Vad är HHUS för DIG?

Inom HHUS har vi under året jobbat hårt med att få mer input från alla våra medlemmar - HHUS är alla ekonomstudenters förening, och det är självklart ER vi lyssnar på när vi t.ex. drar igång nya evenemang och spånar efter intressanta gästföreläsare. Under hösten har vi bl.a. haft besök av CMC Markets, Deloitte, Nordea, KPMG och nu den 5:e December: Hungerprojektet. Vi vill erbjuda spännande och inspirerande arrangemang för alla våra studenter, oavsett studieinriktning och termin. CMC Markets lockade t.ex. fler studenter som går sitt tredje och fjärde år, medan Nordea och KPMG's Beachvolleyboll Tournament lockade fler studenter från de lägre klasserna, även om många av de äldre studenterna var med där också. 

Vi fick många besök till vår feedback-monter under HHUS-dagen, vilket var otroligt kul! Det är spännande att se hur NI vill att HHUS ska jobba, för ju fler vi är - desto bättre blir vi - desto mer studentnytta skapar vi. Jag vill påminna er om att ni mer än gärna får komma förbi kontoret, skicka iväg ett mail till ordf[at]hhus.se eller info[at]hhus.se eller kommentera här på bloggen, om ni har några idéer som vi skulle kunna fånga upp och implementera i HHUS. Era åsikter är viktiga!

1 December

Idag släpptes biljetterna till den alltid så hypade Julsittningen, som anordnas av HHUS. Kön till biljettförsäljningen ringlade, som varje år, lång - jag & Frida lyckades norpa åt oss varsin biljett, så nu ska jag bara bestämma mig för vilken klänning som ska få följa med mig ut och äta julbord med 119 andra glada ekonomer.

Nu ska jag dricka kaffe och plugga, många av kurserna är inne på slutspurten nu såhär inför jullovet, och det är faktiskt skönt att för varje sak man gör kunna tänka "nu gör jag det här för sista gången i år". Den 20 December åker jag hem till mina föräldrar på jullov! Tjoho!

det börjar dra ihop sig..

.. mot juletider!

Vi har haft riktigt bra aktiviteter inom HHUS under höstterminen och det har varit otroligt roligt, det enda som egentligen återstår nu innan vi går på jullov är några möten, Frukostklubben, Julsittningen och ett företagsevent där vi ska bjuda på glögg och pepparkakor. Förresten så är det glöggprovning på EPP'n nästa fredag! 

Det är fantastiskt att se hur drivna och engagerade alla är, jag känner sådan djup tacksamhet över att alla jobbar så hårt för att se till att vi tillsammans skapar den bästa tänkbara studentföreningen. Allting ordnas så otroligt bra; från dammiddagen till alla företagsevents, och det är så ofattbart inspirerande att se hur mycket vilja det finns att skapa studentnytta.

Imorgon ska jag gå på sektionsråd för att bl.a. diskutera kårobligatoriet. Det är alltid givande att träffa de andra sektionernas ordföranden, för att inte tala om Umeå Studentkårs ordförande Robert Östberg - en outtömlig energikälla! Den 12/12 åker förresten jag, Robert och ordföranden för NTK ned till Stockholm för att gå på ett möte angående ett spännande framtida företagssamarbete som kommer att gynna våra studenter på ett alldeles utmärkt sätt. Det är fantastiskt att kunna se resultat i det man gör; alltifrån att införa policys till att skapa företagskontakter. Jag tror att alla, precis som jag, känner att HHUS blir som ett litet hjärtebarn under den tiden man är engagerad, för man lever verkligen med organisationen 24 h/dygn. Det går egentligen inte en stund utan att man funderar över nya idéer och projekt. Det är en otroligt givande tid, och jag blir faktiskt lite vemodig när jag tänker på att det snart är över.

Godnatt!

Idag är ingen vanlig dag!

.. för idag är det HHUS födelsedag! Dagen kommer att vara späckad av aktiviteter; vi bjuder på (alkoholfri) öl i Lindellhallen, arrangerar tävlingar, har en feedback-monter, informerar om vår verksamhet, aktier och fonder och hur du kan bli aktiv inom föreningen. Det kommer att bli en sjukt kul dag! Vi står i Lindellhallen och tjoar mellan 12-15 och sedan förflyttar vi oss till E-puben där vi har en företags-EPP med representanter från 25 företag.

Dagen till ära bjuder vi också på tårta, och så har vi även lanserat vår nya hemsida med en helt ny design. Jag har suttit och slitit med informationstexterna till hemsidan, medan Carl Weidenstolpe och Simon Westerlund har stått för allt det tekniska. Stort tack till er!

Nu firar vi! Yey!

En skam för mitt lag.

Idag gick Nordea och KPMG's Beachvolley Tournament av stapeln på IKSU. 90 peppade, spelsugna studenter samlades i beachhallen kl 13 och så drog spelet igång. Mitt lag, bestående av mig, vår pubmästare, Linus och Elice - lyckades inte sådär överdrivet bra, och jag tror tyvärr att det till stor del berodde på mig. Jag var en skam för mitt lag, det är inget att hymla om. Dessutom är jag bollrädd. Hur som helst så var det en sjukt rolig dag som avslutades alldeles nyss, med en grillbuffé i restaurangen på IKSU. Nu sitter jag på kontoret och har precis skrivit ut en massa papper, ska strax gå hem och fila lite på en inlämningsuppgift och käka en kopiös mängd godis.

Akademins lunchrum

Jag läser för tillfället två extra kurser, vid sidan om min ekonomutbildning, för att bredda mig litegrann. "Leadership" heter den ena kursen och handlar, helt oväntat, om ledarskap. Den andra kursen behandlar emotioner i organisationer och företag, och är väldigt intressant. Jag brinner verkligen för ekonomi, men är samtidigt övertygad om att det är viktigt att beakta människorna i organisationer, vilka emotioner som gör att vi människor beter oss på olika sätt och hur man som ledare och medarbetare på ett bättre sätt kan förstå människornas komplexitet genom att beakta just känslorna. Just nu sitter jag och jobbar på en rapport om "akademins lunchrum - mys eller hierarki?" där jag ska utreda hur stor roll sociala relationer på arbetsplatsen spelar när det gäller om att bli befordrad eller ej, och hur viktigt det är att komma med i den gemenskap som finns bland personalen på ett företag, t.ex. genom en så enkel handling som att äta lunch tillsammans. Dessutom behandlar rapporten även genusfrågan.

Under den senaste tiden har jag deltagit i många diskussioner angående genus och huruvida man bör ha ett genusperspektiv på allt - och jag måste erkänna att jag är kluven. Jag och mina närmaste vänner diskuterade det här ämnet senast igår och vi var alla rörande överens om att vår generation är, rent generellt, väldigt öppensinnade. Visst måste man vara medveten om att det fortfarande, inom vissa områden, fortfarande råder en viss diskriminering - att förneka det vore bara dumt. Men jag tror på många sätt att det håller på att ske ett paradigmskifte, och det är just våran generation väldigt delaktiga i - vilket är otroligt positivt. Den dagen vi alla ser det som en självklarhet att en persons anställningsbarhet enbart grundas på meriter och social kompetens, då kön, etnicitet och sexuell läggning inte ifrågasätts eller ens funderas över - då är vi framme vid vårt mål. Styrelseproffset Marianne Nivert sa en gång följande:

"Vi når full jämställdhet den dagen då det finns lika många inkompetenta kvinnor i styrelserummen som män"

Jag tycker att Marianne, med glimten i ögat, sätter huvudet på spiken!

Fröken Ordförande goes Växjö

Denna helg har jag och Frida spenderat i Växjö. Trötta, håglösa och sura steg vi upp vid 5-snåret i fredags, satte oss på planet till Stockholm och satt sedan och häckade där i tre timmar. Sedan var det dags att åka vidare till Växjö - planet var av en liten skruttmodell kallad Fokker 50, ni vet den typen av plan som vibrerar så kraftigt vid start att man tror att ens sista stund är kommen. Jag och Frida höll så hårt i armstöden att våra knogar vitnade, vi tackade nej till kaffet och stirrade bara paralyserat ut genom det lilla fönstret under hela flygresan, förutom när vi tittade på varandra och flinade hysteriskt. Vid landningen höll jag på att hoppa ur brallan fullständigt, i samma stund som piloten meddelade att vi skulle landa om ca 20 minuter började planet att wobbla och fladdra som besatt hit och dit, och när vi äntligen kom ned på marken hade jag hunnit be till Gud ett ohälsosamt högt antal gånger. Och då är jag inte ens kristen.

När vi äntligen kommit fram och blivit hämtade på flygplatsen, så blev vi dock glada igen. Vi fick bo på Teleborgs Slott, som är beläget precis intill Campus i Växjö - alla flinade nöjt när vi, trötta efter fredagens konferens, trippade in på slottet och fick våra nycklar. Jag och Frida fick bo i Anna Koskulls rum (alla rum var döpta efter personer). Anna var tydligen gift med greve Fredrik Bonde af Björnö, som gav slottet som morgongåva till Anna när de gifte sig i slutet av 1800-talet. Såhär i efterhand har jag fått veta att det spökar på slottet, och att Anna Koskulls vålnad setts svepa runt där om nätterna, eftersom hon inte fått ro efter döden. Trevligt, trevligt.

Hur som helst, så var konferensen väldigt givande, och i vanlig ordning är jag sjukt peppad efter att ha träffat mina U9-vänner. Det är underbart att, som ordförande, få dela tankar och idéer med 8 andra personer som befinner sig i exakt samma situation som en själv. Nästa konferens är i Stockholm i december, och då ska även vår ekonomiansvarige Carl få följa med och träffa de övriga föreningarnas ekonomiansvariga/skattisar för att utbyta erfarenheter.

Tidsfördriv

Vanligtvis brukar jag inte behöva anstränga mig för att få tiden att gå - men just ikväll, så verkar klockan sega sig fram. Jag har skickat några mail, kikat igenom en budget och filat lite på min verksamhetsrapport till U9-konferensen i helgen, men utöver det har jag faktiskt inga måsten som kräver min uppmärksamhet ikväll. Jag dricker en kopp te, äter lite hallonbåtar och har precis tittat på "PS I love you", som jag förövrigt inte rekommenderar att se ensam - har ni däremot en fin partner att kramas med, så är det en helt annan femma.

Tidigare ikväll var jag på finansgruppens internutbildning för alla nya finansgruppsmedlemmar, ledningen och styrelsen - en liten snabbkurs på drygt en timme där Micke, vår finansmästare, avhandlade allt ifrån bakgrunden till finanskrisen, till aktiers ß- respektive α-värden, olika typer av fonder och hur man läser Morningstar's rating av fonder och aktier. Otroligt givande och lärorikt - särskilt nu eftersom Nordea's fondkamp drar igång (sista anmälningsdag den 31/10)! Själv gråter jag när jag loggar in för att kolla läget på mina privata fonder, men det gäller att ha is i magen och invänta bättre tider, helt enkelt.

Nu ska jag dricka upp mitt te, lägga in en ljudbok i ipod'en, och försöka sova. Det blir en lång dag imorgon.

USBE Styrelsemöte

Jag och Khaldon har precis kommit från USBE's styrelsemöte, där vi bl.a. godkände nya förkunskapskrav för masterprogrammen och diskuterade EQUIS-ackrediteringen som ska förnyas. Det är fantastiskt att vi studenter får vara med och påverka så mycket - och sitta med i dessa beslutande organ.

Nu är jag rätt trött och slut, och ska bege mig till Lindell för en kopp kaffe.

Tyckte ni om Nordea Day?

.. snart är det dags för Deloitte Day! Håll utkik!

Nytt projekt på gång!

Ooooh, jag är så exalterad! HHUS har ett nytt projekt på gång - och denna gång är det inom ekonomiutskottet! Detta är nog första gången i HHUS historia som ekonomiutskottet är inblandad i ett projekt, och det är så fantastiskt kul!

Jag tänker inte avslöja allt för mycket ännu - ni som sitter i styrelsen och ledningen vet ju dock redan vad det handlar om, då ni sett protokollet från senaste styrelsemötet. Men snart, mina vänner, så får ni veta mer.

Att det har med ekonomi att göra är väl ingen direkt överraskning kanske.. :-)

Campus Ekonomi - intervju

Jag har precis blivit intervjuad per telefon av Maija, som är redaktör för tidningen Campus Ekonomi. Jag hoppas att det blev bra, det är ju alltid lite svårt med intervjuer per telefon - men Maija var jättetrevlig så jag tror det kommer att bli jättebra! Vad intervjun handlade om tänker jag inte berätta - det får ni se när tidningen kommer ut i december!

Jag har förövrigt en ledig dag idag - det känns alldeles fantastiskt och jag tänkte försöka ta igen lite av den sömn jag missat under de senaste dagarna. Lugna helger behövs faktiskt lite då och då, och när jag vilat lite tror jag att jag ska passa på att skriva klart min presentation som ska vara färdig 6/11 - där snackar vi framförhållning x1000.

Finansiera mera!

I förrgår var det ju dags att anmäla sig till vårens kurser, och jag som tycker att ungefär allt är roligt och intressant har nästan klättrat lägs väggarna här hemma av frustration. Finansiering? Marketing? Redovisning? Jag vet att alla kurser håller en oerhört hög kvalitet, och därför har valet varit extra svårt. Jag har tvekat, bestämt mig, ångrat mig, tvivlat, tröttat ut min omgivning fullständigt med frågor som "hur tyckte du att Marketing Ethics var? bra upplägg?", "visst är väl finansiering väldigt intressant?", "redovisning alltså.. kan det vara nått kanske?" - och så den eviga frågan "vad ska man bli när man blir stor?!". Jag gick t.o.m så långt att jag ringde min livlina, nämligen min käre far, och rådfrågade honom. Pappa, som är ingenjör inom medicinteknik, tyckte väl att allting lät bra - ekonomi är bara siffror för honom, gissar jag. Men nu har jag äntligen, efter att ha vridit och vänt på alla möjliga alternativ ungefär 28309283 gånger, valt att läsa finansiering på C-nivå, och även skriva min C-uppsats i det ämnet.

Så "Financial markets, institutes and Financial planning", till våren är det du och jag. Och så min kompanjon (tillika favoritnorrman) Mats, som jag ska skriva uppsatsen med.

Det kommer att bli en bra vår!

Fondkampen 08/09

Det är mycket som händer inom HHUS just nu, särskilt på näringslivssidan - ni har väl inte missat att Nordeas Fondkamp drar igång den 1/11? Har ni inte läst om arrangemanget så kan ni göra det här. Kort och gott går det ut på att du skaffar dig ett lag - 4 personer/lag - och tillsammans placerar 100 000 SEK (fiktiva pengar) i Nordeas fonder - det lag som har placerat pengarna likadant som Nordeas "vinnarportfölj" vinner 10 000 SEK när tävlingen avslutas den 31/3.

Det här är ett alldeles utmärkt sätt att prova sig fram inom fondvärlden, kanske något för dig som är lite smått intresserad av aktier och fonder men aldrig riktigt vågat dig på att placera pengar? Eftersom det är fiktiva pengar vi handlar med, så gör det ju absolut ingenting om man placerar fel - så det är alltså ett ypperligt tillfälle att prova på! Prissumman, 10 000 SEK, är dock riktiga pengar.. tur är väl det :-)

Hungerprojektet

I December kommer Caroline Trege från Hungerprojektet att besöka oss - här kan ni läsa mer om deras verksamhet. Hungerprojektets modell går ut på att istället för att skänka pengar till välgörenhet, som man gör via så många andra hjälporganisationer, så investerar du istället i människors driftighet och idérikedom och ger dem chans att se sin egen potential - man hjälper alltså till att avskaffa fattigdom genom att stimulera entreprenörskap, vilket är helt fantastiskt!

Jag läste precis ett exempel på Hungerprojektets hemsida: de investerar 300 kr/person under en femårsperiod, och under denna period ser de en stigande tillväxtkurva i form av affärsverksamhet, skolor, bank, sjukvård, vattentillgångar och förbättrad levnadsstandard, samtidigt som barnadödligheten, fattigdomen, sjukdomarna och hungern sjunker.

Jag gillar verkligen det faktum att de stimulerar enskilda människor till att se sin potential - bland annat så har de skapat kvinnliga "byjurister" i Ghana och hjälpt människor att starta upp verksamheter för HIV-testning av befolkningen i Malawi. Vilken otrolig drivkraft dessa människor måste ha!

Så - håll utkik för annonser, i December kommer ni alltså att få chansen att träffa människorna bakom det här fantastiska projektet!

Nordea Day!

Ni har väl inte missat att det snart är dags för Nordea Day? Den 14 oktober går arrangemanget av stapeln, och det är en fullspäckad dag med alltifrån information om Nordea's Traineeprogram, till intressanta föreläsningar om det aktuella marknadsläget och fondsparande. Ett gyllene tillfälle för er som är intresserade av att arbeta på Nordea, eller bara få koll på vad de egentligen gör. Som ekonomistudent upplever man ofta att det är ett enda stort brus av företag, pga att man kan jobba inom så otroligt många branscher som ekonom. Så - ta chansen och träffa Ann-Christin Savén, Thomas Singell och Erik Feldt från Nordea, jag vågar lova att ni kommer att bli sjukt nöjda!

Här finner ni schemat för dagen.

gamla HHUS-rävar

Denna dag har jag hittills spenderat framför datorn, febrilt sökandes efter gamla HHUS-medlemmar. Jag har mailat, ringt och flängt runt som en galning för att försöka luska fram ett gammalt traditionsdokument som verkar ha fallit i glömska. Jag är ju en sån som verkligen gillar traditioner, det må vara gammalmodigt men.. ja, så är det. Förresten så är det ju jätteintressant att komma i kontakt med alla dessa personer och få veta vad de sysslar med idag - det skapar en liten boost i ens egna funderingar över hur framtiden kommer att bli.

Nu ska jag leta vidare. Och städa litegrann.

anonyma kommentarer - bring it on!

Jag är inte den som är den, vet ni - har ni något att säga, negativt som positivt, så gör det gärna! Tydligen är det nån anonym liten syrlig person som sitter hemma och stör sig på den här bloggen, och det får väl denne person gärna göra, inte mig emot. Bring it on, säger jag bara.

Nu ska jag ta en kopp kaffe och chilla lite. Imorgon åker jag till Umeå, härliga tider!

Fröken ordförande i Lappland!

Jag befinner mig för tillfället i Gällivare, min gamla goda hemkommun. Här är det kallt, löven har fallit av träden och man behöver vantar på sig när man är utomhus. Det är skönt att bli omhändertagen av mamma och pappa, slippa laga mat själv och bara chilla i några dagar. Fast jag saknar redan Umeå, där det händer saker och ting och där inte tiden bara står still - som den gör här. Jag har roat mig med att hitta ny inredning till mammas och pappas vardagsrum ikväll, varvat med att dricka sjukt många koppar te och titta på filmer. Jag gillar livet här, i små doser.

Bild: från året Olympiad

Speedy Gonzales

Nu är det natt. Något min kropp inte verkar fatta är att natten är ett ypperligt tillfälle att få sova, det kan ha något att göra med att jag sov till 11:20 imorse men jag är inte helt säker. Jag är pigg som en mört och förvandlad till mitt hypereffektiva alter ego Speedy Gonzales, och något som stör mig enormt är att jag nu börjar bli hungrig också. Pigg och hungrig, what to do? Jag har iallafall lagt in "The world is mine" som alarmsignal på telefonen och ställt in volymen på max, samt lagt telefonen på köksbordet så att jag omöjligt kan råka slå av alarmet i sömnen - jag ska nämligen plåga mig upp supertidigt imorgon bara för att jag ska vara dödstrött imorgon kväll. Man måste ta i med hårdhandskarna ibland, som min käre mor brukar säga.

Något jag roar mig med nu när alla normala människor sover, är att skicka mail. Jag har rensat i inboxen och slängt iväg två mail till mina kära U9-vänner som jag, Khalle och Jonas ska åka och träffa i Göteborg den 5 oktober. Sen har jag mailat ut en excelfil med alla rookiesars namn och telefonnummer i, för att vi ska kunna skicka ut information till dem via sms - sjukt bra! Filen med 240 namn och telefonnummer tog drygt 2 timmar att sammanställa och jag var helt groggy i huvudet när jag äntligen var klar. Men nu är det fixat, och ivägskickat till Simon och Aline. Imorgon ska jag ringa runt och kolla vad diverse mobiloperatörer har för tjänster vi skulle kunna använda oss av.

Men nu ska jag sova. Försöka iallafall. Jag kommer med all säkerhet att se ut såhär imorgon. Inte som ett asiatiskt barn, men.. ja, ni fattar.

Bild: okänd

söndagskoma

Det är söndag, den enda dagen på veckan då det är ok att vara en riktig slacker, käka godis och bara röra sig mellan sängen och soffan. Särskilt med tanke på att det var uppdragsredovisning på E-puben igår, och jag har sovit lite si sådär inatt. Det finns saker i min tillvaro som distraherar mig för tillfället, får jag väl nöja mig med att säga.

Jag har precis varit över hos grannen och käkat tacos och diskuterat framtidsvisioner. När man började ettan på CE så kändes allting så otroligt enkelt. "Jag ska bli ekonom", tänkte jag då. Nu när jag går tredje året och det börjar brinna lite i knutarna för att bestämma inriktning, examen och sådant avancerat så känner jag att.. ja.. vad tusan ska jag bli egentligen? Ekonom är jag ju, i själ och hjärta, och jag har verkligen älskat min utbildning hittills. Men vad väljer man nu då? Valmöjligheter skapar ett kaos utan dess like i min lilla vardag som inte varit så värst avancerad hittills - jag var visserligen tvungen att bestämma mig för FEK eller NEK B i våras, och nu har jag en fri termin då jag försöker bredda min utbildning med diverse kurser i både det ena och det anda. Men till våren är det dags för uppsatsskrivande och kandidatexamen, vilket skapar kaos i min hjärna. Finansiering, redovisning, marketing - vad väljer man? Jag tycker att allt är intressant och det gör mig lite.. förvirrad.

Ja, nog om det.

Det var ju uppdragsredovisning på E-puben igår, och det var utan tvekan den roligaste och mest lyckade uppdragsredovisning jag varit på (känner mig som en gammal nucka). Vi har förresten ökat vår försäljning med 275%! Vansinnigt! :-)

nytt! YEY!

Nu har vi (Simon) ordnat så att adressen hit till bloggen är www.hhus.se/blogg, vilket ju är helt underbart! Nu kör vi igång på riktigt! Jag håller även på att styra upp en kontakt så att vi får ordning på vår nya hemsida som ska lanseras nu under hösten - under förutsättning att den blir klar, alltså.

Sista informationslunchen idag, för IBP. Jag och Frida hade kallt räknat med att ca 4 st i klassen skulle vara engelskspråkiga (det var iallafall uppgifterna vi hade till uppropet), så när vi fick veta att ungefär halva klassen pratade engelska dog vi inombords av panik i några sekunder. Ehm. Som tur var så hade vi förberett oss litegrann, och resten fick vi freestyla. Jag har suttit som ordförande i 6 månader nu, och jag har tappat räkningen på hur många gånger jag freestylat fram en presentation - det börjar bli standard nu, förutom de gångerna man har en inplanerad presentation och man fått veta om tidpunkt och plats långt i förväg. Fast det är kul att freestyla, jag börjar gilla det.

Nu ska jag vila litegrann, mitt sömnbehov är extremt.

ge mig något kul!

Jag är ju rätt glad, rent allmänt. Jag flinar, håller låda och lägger av ett asgarv minst.. 5 gånger om dagen iallafall. Men jag känner att jag skulle behöva att något riktigt roligt hände i min tillvaro, det rullar liksom bara på i en trivsam och trevlig lunk just nu. Inget fel med det, visserligen. Men jag vill att något ska hända!

Kom igen livet!

Nu kom jag att tänka på hur det är när man cyklar och blir uttråkad, och så funderar man över om man ska släppa händerna. Bara för att lura livet litegrann och få lite pirr i magen. Fast varje gång jag jag slås av den tanken så minns jag den där gången när jag var liten och fick den brillianta idén att släppa både händer och fötter när jag cyklade i en nedförsbacke, och det slutade med att jag låg nere i ett dike och storgrinade. Jag fick fläskläpp och skrapade upp ungefär allt som går att skrapa upp på min lilla kropp. Jag har fortfarande ett litet ärr vid överläppen.

Men det var ju ett sidospår.

class representives?

Jag sitter och översätter lunchpresentationen till engelska och känner mig totalt förvirrad. Klassrepresentant - heter det class representive på engelska? Det låter ju som en kass direktöversättning. Samma sak med IT-ansvarig, vad heter det? Jag är totalt nollställd och känner åter igen att det vore bra med en engelskakurs i bagaget.

Jag har nyss pratat i telefon med min underbara vän Hanna som jag ska åka och hälsa på nästa vecka. I Gällivare är det tydligen väldigt kallt, hon var förvånad över att det inte var frost på bilrutorna inatt när hon körde hem från jobbet. Frost? tänker jag och försöker minnas hur det ser ut. Jag lever fortfarande i föreställningen om att det är sommar - för det var ju faktiskt det nyss. Eller?

Ja ni, vad ska man säga? Jag pimplar lite te och tänker att jag än en gång är vaken alldeles för sent, jag skulle ju försöka få en normal dygnsrytm. Det gick väl.. sådär.

nästan 100 anmälda!

Idag har vi haft våran andra informationslunch, under gårdagen höll vi presentationer för CE och idag var det SM's tur att få gratis lunch och lyssna på information från vår underbara förening. Nu är det två luncher kvar, för HLP och IBP - och vi har nästan fått in 100 intresseanmälningar redan! Det här är alldeles fantastiskt, och jag springer runt här hemma och flinar för mig själv! Det är ju så otroligt kul att de nya studenterna verkar vara en otroligt driftig årskull, och jag ser verkligen fram emot att komma igång ordentligt nu under hösten med allt nytt, fräscht folk.

Just nu sitter jag hemma och läser in på mig agendan för styrelsemötet som vi har idag kl 17:00, och som den moderliga kvinna jag är så har jag även bakat inför mötet, det är en standard vi satt i år: fika på mötena är ett måste, folk blir i allmänhet lite småsura när blodsockret sjunker och mötet börjar gå på halvfart. Så ett glatt humör, en bra agenda och ett par kakor - då blir mötet perfekt!

Förresten så börjar det ju helt klart bli höst nu, hur gärna man än vill gå runt och tro att det fortfarande är sommar. Suck.

insparkssjukan

Varenda jäkel (ursäkta språket, men om man sätter ett 'k' mellan ä och e, istället för ett 'v', så är det ett hyfsat rumsrent ord) som är med på insparken har, kommer att få, eller har haft den omtalade 'insparkssjukan' (Simons uttryck). Det är inte så farligt som det låter, även om man gnyr rätt mycket när man väl blir drabbad - det är nämligen en förkylning som inte direkt går av för hackor. Jag är själv drabbad, och alla i styrelsen har gått och hostat, nyst och feberyrat under de senaste veckorna. När vi skulle planera Quizet till första sittningen, så somnade Simon på en stol på kontoret, han var så sjuk att han nästan grät. Men vad gör väl lite hosta, feber och totalt ofungerande stämband, när man har så kul som vi har?

Igår var det skogsfest på E-puben, och det var vansinnigt kul! Jag fick den brillianta idén att klä ut mig till en björk, vilket gick lite si sådär. Först sprang jag över till min gode vän E och lånade svart eltejp för att björkifiera min vita outfit. Sedan stack jag ut i skogen för att hämta björkris, och noterade att det tydligen blivit höst vilket innebar att allt björkris såg sjukt sorgligt ut, med bruna och gula fläckar - men det fick funka iallafall. Sedan höll jag på att dö av äckel när jag insåg hur mycket småkryp det finns i björkris - det löste jag dock genom att spraya kopiösa mängder hårspray på den färdiga kransen. I studens hetta hade jag även glömt att jag är allergisk mot björkar, men det är ju en petitess. Inget kan väl egentligen göra denna förkylning värre än den redan är, så att säga. Jag har tyvärr inga bilder på spektaklet, men det lär komma.

Nu sitter jag här i min lilla 25-kvadratare och fixar agendan inför tisdagens styrelsemöte, och dricker en kopp te. Söndagar är ju rätt bra, trots allt..

Projektarrangörer sökes!

Nästa vecka drar HHUS-luncherna igång! I år testar vi ett nytt koncept - nämligen att ha luncherna först under den tredje skolveckan för de nya studenterna. Tanken bakom det konceptet är att studenterna då kommit in i studentlivet lite mer, och det enorma "bruset" av nya intryck har lagt sig till viss del - och det borde då vara lättare att få grepp om vad HHUS arbetar med, och på vilket sätt man kan engagera sig. Huruvida det är ett vinnande koncept eller ej, det får vi se nästa vecka. Jag har iallafall satt ihop pp-presentationen till luncherna nu (vad vore livet utan PowerPoint?!) och håller på att göra ett tidsschema, det är ju mycket information som vi ska lyckas klämma in på en timme så då är framförhållning och planering a och o.

Något som vi behöver mycket folk till just nu är bl.a. alla de projekt som finns inom HHUS. Jag har haft ett möte med vår projektkoordinator Fanny idag, och vi gjorde en lista över alla de projekt inom HHUS som rullar och som är i uppstartsfasen - och det är en hel del! Jag tvekar inte en sekund på att det finns många i den här nya kullen ekonomstudenter som är sugna på att ta sig an något av projekten som vi har. Det ska bli spännande att se hur många namn vi får insamlade efter luncherna - vi har redan nästan 50 st som vill jobba på E-puben under hösten, och då har vi ju inte ens haft luncherna! Det är fantastiskt kul! Jag har på känn att det här året blir ett riktigt bra år!

skogsfest!

Hör ni, mina vänner - på lördag är det fest på skogstema på E-puben! Vad ska ni klä ut er till? Jag har en alldeles brilliant idé som jag tänkte genomföra, men vad det är tänker jag inte berätta! Jag är hyfsat säker på att det kommer att bli bra, jag ska bara bli frisk innan dess och sedan är jag fit for fight!

Jaktstart!

Såhär glad var jag i fredags när jag skulle utlysa den oerhört seriösa tävlingen där det skulle avgöras vilket av SM, HLP, IBP och CE som var det smartaste, snyggaste och grymmaste programmet under sittningen "Jaktstart". Hela kvällen var helt underbar och jag kan nog ärligt säga att det är den roligaste sittningen jag någonsin varit på - alla var otroligt peppade och glada, jag hade en fantastisk bordsherre (tack Jonathan!) och maten var jättegod.

Det här var ju också rookiesarnas första sittning så jag gissar att det kändes väldigt speciellt för dem - jag är så otroligt glad över att vi lyckades visa dem hur en ordentlig sittning ska gå till! Alla talare var jätteduktiga och vi sjöng så att vi blev hesa - sedan så gick vi alla vidare till E-puben, där Micke Wallén hade firat sin födelsedag tidigare under kvällen. Vi kom in precis när hans söta syster höll ett tal för honom, som inte lämnade något öga torrt. Jag blev tyvärr tvungen att gå hem redan vid 23-tiden, min envisa förkylning hade bestämt sig för att bryta ut ordentligt så jag har legat nedbäddad ända sedan dess. Idag känner jag dock att livsgnistan börjar tändas i min lilla kropp igen, så imorgon ska jag sätta mig och skriva ihop ett dokument jag egentligen tänkte börja med idag. Jag ska även börja läsa lite i min nya kursbok, det ska bli sjukt spännande! Men jag håller mig nog hemma från skolan, vill inte smitta någon med dessa hemska baciller!

För att se fler bilder från den fantastiska kvällen, gå in på HHUS hemsida.

Möten, möten, möten

Idag hasade jag mig upp ur sängen, alldeles groggy av feber, svalde några alvedon och stack till skolan - det gäller att bita ihop och inte låta sjukdomen få fritt spelrum, för då vet vi ju alla hur det blir. Det handlar om att lura förkylningen och mota bort den med allehanda värktabletter, vitamintillskott och halstabletter. Jag ska sticka på apoteket så snabbt jag är klar här, och köpa strepsils. Marie sa att de med citronsmak bedövar hela halsen och att det är jätteobehagligt - perfekt, tycker jag.

Idag har jag haft ett möte med insparskommittén, de 5 tappra själarna som ordnat våran fantastiska inspark, och nu ska jag alldeles strax iväg på ett möte med Nordnet. Det är fantastiska saker på gång, den som lever får se.. :-)

Jag bjussar på en bild från fadderfesten på E-puben, försök att inte bländas av vår skönhet utan spana istället in den sjukt snygga baren som man ser i bakgrunden. Våran pub har fått ett fantastiskt uppsving!!

appropå förkylning

.. så pratade jag med Simon (ordf. Informationsutskottet) och även han hade dragit på sig halsont och kanske eventuellt lite feber. Det är väl fan alltså, om vi alla ska bli sjuka lagomt till sittningen på fredag. Men det ska nog ordna sig, jag jobbar på att chocka min kropp med C-vitamin och te.

Ibland så känner man sig så ynklig

Vet ni vad jag gör? Jag ligger hemma i min säng, nedbäddad med både en filt och ett täcke - och fryser som en liten, liten mårdunge. Jag har pimplat te med honung, tagit Ipren och ätit kardemummaskorpor och tittat på en tecknad film, men inget av de gamla småbarnsknepen funkar på mig - min hals gör ont och jag är alldeles yr av feber. Jag känner mig extremt liten just nu, faktiskt så liten att det är ok att ringa hem till mamma och pappa och ynkligt pipa fram "jag tror jag håller på att dö". För det känns ju banne mig så! Jag är en person som inte tror att något är omöjligt, jag tror banne mig att jag skulle kunna gå på vatten av ren envishet och jag har nog även en viss liten chans att kunna flytta ett berg också, nån millimeter eller så - med ren tankekraft.

Men en förkylning förvandlar mig till en ynklig liten flicka på tre röda.
Det är märkligt, kan man ju tycka.

tlött.

Ibland blir man lite trött, kan jag väl konstatera såhär i all enkelhet. Igår skulle jag revidera verksamhetsplanen för föreningen, käkade två paltar (ja, jag är ju norrlänning) och drabbades sedan av tidernas värsta paltkoma - jag kände mig lite smålurig sådär vid 7-tiden, tänkte att en liten tupplur har väl aldrig gjort någon skada, så vitt jag vet. Så jag stängde ögonen, och vaknade 14 (!) timmar senare, fullt påklädd, i min Klippan-soffa (alla som äger en sådan vet hur extremt osköna och omöjliga de är att sova i, om man inte vill vakna upp med nackspärr x10000) och har nog aldrig sett mer förvirrad ut i hela mitt liv. Jag kastade mig upp, tittade på klockan och ville dö inombords när jag såg att den visade 08:54 och jag hade sovit så det gott och väl räckte för 2 nätter. Dessutom hade jag lyckats skapa mitt livs värsta morgonfrilla och förvandlat mig själv till panda tack vare att jag sovit med sminket på.

Vad gör man? Ja - jag hoppade in i duschen, klädde på mig och slängde i mig frukost och spatserade till skolan. Ibland så förvånar man sig själv, det är ju ett evigt faktum. 14 timmar.. ja, jävlar.

Bokbordet '08!

I egenskap av Fröken Ordförande så blir jag ju extremt stolt när min styrelse och ledning hittar på saker som blir riktigt, riktigt bra. Jag blir förvisso stolt annars också, över att folk i allmänhet i föreningen är så drivna, ambitiösa och sugna på att hitta på saker. Ett bra projekt som gick av stapeln nu under insparken, är Bokbordet. I HHUS är det stundtals lite som att uppfinna hjulet på nytt varje år, när en ny styrelse klivit på. Men jag tror att Bokbordet är något som inte körts i HHUS regi under tidigare år, så detta är alltså något nytt för i år - faddrar och annat löst folk (haha) får komma och sälja bort sin kurslitteratur så att de nya ettorna kan köpa billiga och begagnade böcker istället för att slänga ut det dubbla på sprillans nya böcker. Sjukt bra! Jag tassade omkring på E-puben, där arrangemanget hölls, och flinade, snodde kaffe och pratade med diverse folk - bl.a. Pelle, vice pubmästare, som är sjuuukt sugen på att få mig att börja jobba mer på puben, vilket jag är ruggigt sugen på att göra.. och så träffade jag Axel som är informatör för Civilekonomerna. Och så en massa ettor och faddrar då, förstås.

Här är lite bilder från gårdagens bokbord, tagna med min usla idiot till kameratelefon - also known as LG KS20 - lyd ett gott råd och köp den aldrig om du inte vill sura ihop 5809458 gånger/dag i snitt över att den slår av sig själv, hänger sig, skickar tomma meddelanden till slumpmässigt valda personer, svarar av sig själv och gör andra små hyss som en telefon inte ska göra.

Presskonferens!

Idag vaknade jag i full panik kl 8:00 av att vår kära chefredaktör för Ekbladet, Anna Pohjanen, ringde mig. Jag hann inte svara, utan flög istället upp ur sängen i 200 blås, trodde att jag hade försovit mig och förbannade mig själv för att jag inte hört klockan. Jag kastade ett getöga (haha, roligt uttryck) på klockan och såg att den ju bara var 8, men då fick jag i min totala förvirring för mig att min klocka gick två timmar fel och att den egentligen var 10. Inte förrän jag slagit på datorn och sett att klockan faktiskt var 8, kunde jag andas ut och somna om i sisådär en timme. Jag är helt galen på morgnarna, förstår absolut ingenting och skulle förmodligen inte ens kunna svara på vad jag heter.

Anledningen till att jag inte fick försova mig var för att jag idag skulle gå på en presskonferens, som hölls på USBE med anledning av att Handelsbanken skänkt 5 miljoner till USBE för att finansiera en professur inom sektionen redovisning/finansiering. Handelsbanken och USBE har faktiskt samarbetat i 19 år - och Handelsbanken har inte enbart bidragit med pengar, utan även med gästföreläsare, praktikplatser för studenter samt rekrytering av USBE-studenter. Jag fick idag träffa Pär Boman, som är VD för Handelsbanken, Kurt Källströmer som är VD för Handelsbanken här i Umeå samt Göran Stille som är VD för Handelsbankens regionbank Norra Sverige. Och så Lars Lindbergh förstås, rektorn för Handelshögskolan här i Umeå. Göran Stille berättade att USBE är deras viktigaste rekryteringskälla i hela norra Sverige, och det är ju jättekul att få höra sådant, att vi USBE-studenter verkligen är konkurrenskraftiga ute på arbetsmarknaden!

Efter presskonferensen gick vi ut och blev fotograferade utanför huvudingången till Handelshögskolan, Lars och Pär skakade hand och sedan gick de iväg för att dricka kaffe medan jag sprang iväg för att registrera mig till min första kurs den här hösten; Entreprenurial Management (FEK C).

Jag ska försöka langa upp en bild här om någon dag, bara artikeln publiceras på vk.se!

Man vill bara krama ihjäl dem!

Ser ni de här 5 små filurerna här ovan? De må se ut som vilka vanliga ekonomstudenter som helst, men skenet bedrar.. de är nämligen någon form av supermänniskor - de är årets Insparkskommitté, och det är alltså de här 5 st sjukt peppade människorna som har styrt ihop hela den fantastiska insparken. Frida, Per, Malin, Ludde och Carro heter dem, och jag är så otroligt impad över hur bra de sköter det här jobbet, hur de gör allt ifrån att rådda fram uppstoppade renar (ja, det behövs på en norrlandsfest) till att agera allsångsledare, och le konstant i flera dagar i sträck (med endast 4 h sömn/natt).

Jag är mållös, så jäkla grymma är de!

Mingelkvällen

Vad vore insparken utan den första, obligatoriska mingelkvällen? Ingenting! Eller iallafall en mycket dålig inspark. Vi från ledningen och styrelsen ville såklart visa upp vår nyrenoverade pub för alla nya rookies, men eftersom de är så ruggigt många i år så fick vi helt enkelt dela upp dem; Handel- och logistik, Service Management och International Business Program fick äran att hänga på E-puben, medan Civilekonomerna fick vara på NH till en början. Men senare under kvällen, när folk hade droppat av, så lyckades vi faktiskt få in alla de Civilekonomer som var kvar till vår kära pub. Vi från ledningen och styrelsen gick och småmuttrade lite då och då, nästan ohörbart "de skulle bara veta hur det såg ut här förr.. de har inget att jämföra med" - för vi vet ju hur fantastiskt mycket snyggaere puben är nu om man jämför med i våras. Det är dessutom en fröjd att jobba i baren, då utrymmet där bakom är mycket större nu än vad det var förr.

Här kommer lite bilder från kvällen! Förresten så vet inte vad det är med den här årgången, men de är helt galna - när kvällen var slut hade nästan 75% sönderslitna tröjor. Vansinnigt, när jag var rookie var jag sjukt skötsam!

Uppropet!

Det är en mycket trött ordförande som bloggar just nu, jag har precis kommit hem från Stockholm där jag deltog på PrimeLab Day, som anordnas av Primegruppen. Hela dagen var fylld med case- och kreativitetsövningar, och idéverkstad - när klockan började närma sig 8 på kvällen drog vi vidare till Bimbadgen på söder för att käka trerätters, och sedan.. ja, sedan bangade jag faktiskt och drog till Hilton istället där företaget hade bokat en tjusig svit. Jag tog ett bad och slocknade sedan och sov som en stock hela natten - vilket resulterade i att jag inte vaknade av klockan på morgonen, utan höll på att försova mig till flyget. 9:00 satte jag mig på Arlanda Express, 9:3o var senaste tiden för incheckning. VANSINNIGT! Men jag hann, och nu ligger jag här hemma och klappar mig på magen, jag åt nämligen vansinnigt mycket frukost för en liten stund sen.

Jag och Frida (vice ordf.) innan uppropet

Hur var uppropet då? - kanske ni undrar i ert stilla sinne, och jag kan väl säga såhär: det var helt fantastiskt! Massor av peppade faddrar, en överpeppad ledning och styrelse, samt en hel drös nya tjusiga rookies - för att inte glömma den grymma insparkskommittén. Här är två bilder som togs precis innan vi sprang in och presenterade oss för alla nya studenter:

Ledningen i en hyfsat osynkad pose Några faddrar

Överlevnads-kit för ordföranden.

Det finns några saker som nästan är helt nödvändiga för att livet som ordförande ska fungera tillfredställande - tappar man någon av grejerna, ja.. då känns livet lite surt. Jag har, trots min grymma förmåga att tappa bort saker, lyckats hålla reda på alla dessa ting och det är ju faktiskt himla bra. Pärmar, pennor, USB-minne och lösenord till mailen i all ära, men dessa prylar sätter guldkant på tillvaron som ordförande:

1. Passerkort till kontoret - helt nödvändigt. Tappas visserligen bort då och då, men då hittar jag det alltid i botten på min enorma väska, eller i en jackficka.
2. Ordförandeklubban! Den här gillar jag starkt, fast jag har bara fått använda den en enda gång - på årsmötet. Klubban medför makt, så in i helsicke.
   
3. HHUS-pin. Bärs med fördel på kragen till kavajen.
   
4. U9-medalj. Ja, för att den är.. snygg! Och för att proceduren när jag och Khaldon fick våra medaljer var så rolig.
   
5. "The Black Book" - här skrivs det mycket hemlisar, idéer och planer. Så fort jag kommer på en idé hamnar den i denna bok. Idén kommer ursprungligen från Daniel, fd ordförande för Lundaekonomerna, jag fick reda på det genom min företrädare. Sjukt bra.
   

same old, same old - but brand new

Jag promenerade till Ica Ålidhem igår i ösregn, med mitt oerhört o-fungerande paraply som jag köpte för 39 spänn på Claes Ohlson. Paraplyhistorian är ju en rätt sur story förövrigt - jag jagade runt hela Stockholm för att hitta ett billigt paraply, (eftersom att jag hade bestämt mig för att lägga den snåla sidan till när det gällde paraplyinkp.. märkligt hur man prioriterar ibland) och ratat alltifrån NK till Åhléns, då jag kom på den brillianta idén att checka utbudet hos Claes och grabbarna. Så jag spatserade in i butiken och hittade ett paraply för 39 små ynkliga spänn - helt perfekt, tänkte jag och gick glatt därifrån med ett stycke rött paraply i väskan.

Efter några veckor lackade vädergudarna ur över vår kära hufvudstad, och jag fick äntligen använda mitt snygga (och framför allt billiga) paraply - jag spatserade glatt hemifrån i regnet, fällde ut mitt paraply och så kom det en vindpust och.. ja, paraplyet vände sig ut-och-in. Det gick väl hyfsat bra till en början, det var ju bara att böja tillbaka det, men när jag kom ut på Stadshusbron så var det som om djävulen själv uppenbarade sig i form av blåst, regn och annat djävulskap. Det blåste och regnade så hårt att mitt paraply vände sig totalt, och jag gick där och försökte hålla i kanterna och undvika att se ut som en idiot. Det var inte så enkelt. När jag slutligen kom fram till jobbet var jag dyngsur och skitförbannad.

Men ja, det jag skulle komma fram till (gud, sånt här hatar ju jag - historier där poängen kommer efter 7 sekel) var ju att Ica Ålidhem alltid är detsamma - oavsett när man besöker det. Det luktar likadant, kassapersonalen är alltid hyfsat trevliga, de har alltid krukväxter på extrapris och det känns liksom.. hemma, på något sätt. Precis som vanligt, som det alltid gjort - med den skillnaden att det nu är dags för en ny höst, nya människor som kommer att hasa sig ner till Ica för att handla apelsinjuice och nya studenter som kommer att stämma träff utanför Ålidhem Centrum (för att det är en så smidig mötesplats, alla vet ju var det ligger).

Same old, same old - but brand new!
Och jo förresten - köp inte paraplyer för 39 spänn, det må kännas lockande men det för inte med sig något gott över huvud taget.

Pepp inför nollningen!

Idag sitter jag på kontoret med delar av insparksgruppen - vi säger "fan vad kul det kommer bli!" varvat med "eeh, hur löser vi det där?" och lyser upp som små ljus när vi kommer på lösningar. Vi är så sjukt peppade inför insparken! Det kommer att bli så vansinnigt kul!

Nu ska jag köpa kaffe och titta på de nya hyresavtalen för E-puben. ho ho ho!

idéer, utmaningar och visioner.

Jag är en sån där jobbig människa som alltid har något nytt projekt på gång, femtioelva järn i elden samtidigt och en himla massa idéer och visioner. Jag diskuterade det här med två av mina vänner, som är exakt likadana, och en av dem sa att hon irriterar sig så mycket på människor som säger saker som "men har du inte lite väl mycket att göra?" och "hur ska du hinna med allt?". Jag håller fullständigt med henne - jag är av den uppfattningen att man kan ha tusentals mål, drömmar och visioner.. för det gör ju att sannolikheten att åtminstone någon, eller några, av drömmarna blir verklighet är hyfsat stor. Har man sjukt många drömmar så ska det mycket till för att man ska misslyckas med varenda en - då har man extrem osis ('osis' förresten, vilket underskattat ord).

Det enda som egentligen är negativt med just det här personlighetsdraget (ja, alltså, jag har ju andra egenskaper också - det hade ju blivit vansinnigt jobbigt annars) är att man aldrig kan finna ro. Jag höll på att klättra efter väggarna när jag åkte hem till mamma och pappa på sommarlov - jag skulle ju för tusan vara ledig i en månad. Hur lyckas man med en sån sak när man är som en duracellkanin på speed? Det tog mig en vecka, och några väl valda ord från min arma moder, för att jag skulle inse att man faktiskt får vara ledig ibland och att det kan vara bra att "vila hjärnan" från idéer. Med den trevliga lilla bieffekten att man blir som en idéspruta när man sedan kommer igång igen, eeehh.

Jag är så ofattbart glad över att jag får vara ordförande för en förening där alla mer eller mindre delar den här egenskapen med mig. I princip varje dag föds en ny idé hos en medlem, och alla är genast peppade på att göra den till verklighet. Att vara verksam inom en ideell förening är en ständig kamp, men det är också en otrolig utmaning och när vi lyckas med de sakerna vi tar oss för, så är lyckoruset helt obeskrivligt.

Det här kommer att bli en bra höst, det känner jag på mig!

Äntligen hemma!

Hå hå hå! Nu är jag på plats i Umeå efter att ha spenderat sommaren i Stockholm, parkerad på en stol i ett kontor på Vasagatan. Det är helt fantastiskt att vara hemma igen, även om jag fick stå och vänta på flygbussen i 45 minuter och möttes av ett ösregn när jag steg av på Ålidhöjd. Umeå är ju alltid Umeå, så är det med det.

Imorgon ska jag springa till kontoret så fort mina små ben bär, jag är så sugen på att träffa alla som är på plats här inför insparken - som förövrigt börjar den 27/8. Imorgon har jag möte med Insparkskommittén och Simon (ordf. Infoutskottet) för att planera schemat inför uppropet och snacka lite skit om sommaren som gått. Jag är så taggad att jag håller på att svimma - gud vad jag längtar efter detta!

go 08 - ett spektakel av sällan skådad klass

Stockholm skiljer ju sig från Umeå på många olika sätt. Umeå har sin "storstadskänsla i en småstad"-charm, men hur man än vrider och vänder på det så finns det ju faktiskt ett mycket större utbud av saker att göra i Stockholm; stadsvandra på hustak, gå på spökvandring i Gamla Stan, förtjusas över högvaktsavlösningen, gå på Debaser och dricka öl eller finlira på Stureplan, chilla i Humlegården eller käka fantastisk pasta på Vapino etc etc, listan kan ju som bekant göras oändligt lång. I fredags var det dags för go 08 - stockholmarnas egen fest. Datumet var ju som bekant 080808, och klockan 08:08 började dagen med frukostservering vid Globen, och avslutades framåt småtimmarna vid Stureplan. Jag och några tappra tjejer tog en fördrink på söder, för att sedan bege oss mot Stureplan vid 12-tiden. Problemet med stora tillställningar som go 08, är ju att det blir svårt att kontrollera den enormt stora folkmassan - tydligen hade polisen svårare att hantera detta, än Vattenfestivalen (som ju lades ner för några år sedan pga att den var för stökig). Mina vänner, som kanske inte direkt kvalar in som de mest politiskt korrekta, muttrade över diverse fjortisar, sliskiga brats och skrikiga tonårsbrudar, och till viss del instämde jag väl faktiskt - det var en extrem blanding av folk. Mitt i allt kaos träffade jag på ett gäng Umeåmänniskor, och insåg direkt hur mycket jag längtar tillbaka till Umeå.

Jag är helt övertygad om att man behöver lite kontraster i tillvaron, och just nu längtar jag faktiskt helt otroligt mycket efter björkar, promenadstråket från ålidhem till Campus och iskalla öl på E-puben. Fina, fina Umeå.. vad jag längtar efter dig!

Tidsfördriv

Jag hade jättelite att göra nyss, så när jag kom på den brillianta idén att slänga iväg ett sms till 118100 blev jag alldeles pirrig av iver. Och som den sanna HHUS-nörd jag är, så skrev jag följande:

"Vad är föreningen HHUS för något?"

Efter tio minuter (oacceptabelt lång tid, kan man ju tycka) fick jag följande svar:

"HHUS står för Handelshögskolan i Umeå Studentförening, som är en mycket bra och seriös förening med rösträtt för alla studerande på skolan. Ordföranden heter Fia Eriksson och är en fantastiskt söt flicka som dessutom verkar galet skärpt och faktiskt som klippt och skuren för rollen som ordförande. Heja Fia!"

Vet ni vad jag gör nu? Jag sitter här och rodnar, det är vad jag gör. Och fnittrar, på ett riktigt tjejigt vis.

Fröken Ordförande på jobbet

Det blir lite fattigt med inlägg såhär under sommaren, men jag litar på att ni - precis som jag - jobbar och sliter och inte har tid att läsa bloggar (eeh, att jag sedan skriver detta inlägg på jobbet, det hör ju inte hit). Denna sommar jobbar jag åt Regeringen, närmare bestämt på Regeringskansliet, och trippar omkring i högklackat på deras nya kontor på Vasagatan i Stockholm. Jag trivs alldeles utomordentligt bra, har trevliga kollegor och ett eget kontor med relativt bra utsikt - jag ser visserligen väggen på Hotel Sheraton, men om jag rullar stolen bakåt så ser jag faktiskt Riddarfjärden. Jag har även försökt se Stadshuset härifrån, men det resulterade bara i att jag råkade göra ett avtryck på fönstret och fick ont i nacken. En av mina kollegor, som nu är på semester, sa att jag gärna fick låna hennes kontor om jag ville (utsikt över stadshuset! yey!) - fast jag tackade nej, då tappar jag ju hela tjusningen med att ha ett kontor med skylten "Fia Eriksson" utanför dörren, man får ju inte vara dum.

Ikväll efter jobbet ska jag, Frida (min vice ordförande) och Anna sätta oss på ett café på Kungsholmen och försöka bli färdiga med boken vi började skriva i höstas. Boken är en form av "handbok" för driftiga unga kvinnor som vill skapa sig en karriär, och vi skriver den inom ramen för projektet och nätverket Business Sisters (tidigare Siz, men vi bytte namn) som jag, Frida Berglund, Anna Levin och Frida Sjödin startat upp och är projektledare för. Business Sisters är ett fristående projekt, och alltså ingenting som har med HHUS att göra - men jag brinner personligen lika mycket för de båda föreningarna. Att inspirera unga kvinnor att våga satsa på en karriär och på att nå höga befattningar på arbetsmarknaden, är oerhört viktigt för mig. Jag tror rent generellt att det blir allt lättare för kvinnor att lyckas ta sig fram på den snåriga arbetsmarknaden, och jag är övertygad om att det till stor del handlar om inställning och om att omge sig med rätt personer som inspirerar en till att genomföra saker. Inom HHUS finns det, enligt mig, inga som helst könsbarriärer - jag hade t.ex. inte en tanke på hur jag, som kvinnlig ordförande, skulle uppfattas - och jag tror att det till stor del beror på att vår generation har en rätt avslappnad och realistisk syn på jämställdhet och det faktum att det egentligen inte finns några som helst skillnader mellan könen när det handlar om intelligens och förmåga att prestera och leda andra människor.

Nu kurrar min mage helt vansinnigt mycket, det är dags för lunch!

vad gör en ordförande på sommarlovet, egentligen?

Ja, vad gör jag egentligen? Jag trippar omkring på gatorna här hemma i Gällivare, där min tappra familj bor. Jag går promenader, tar extremt långa fikasessioner med kompisar, hänger med min gamla bästis Ronja och hennes son Truls (tillika min gudson) som är mer vild än tam. Och så tar jag det fruktansvärt lugnt och njuter av min semester - om 9 dagar sätter jag mig på tåget för att åka till Umeå, stanna där en dag och sedan ta flyget till Stockholm - för om 13 dagar börjar jag jobba.

Jag måste erkänna att en sådan strukturmänniska som jag, har oerhört svårt att finna sig i en situation där man inte har några som helst måsten eller krav på sig själv. Jag är ju van att flänga runt, gå på möten och ha sådär härligt mycket att göra. Mamma höll på att bli galen på mig under min första vecka här hemma, jag var alldeles för full av energi för att kunna vara ledig. Men det tog några dagar, sedan anpassade jag mig rätt snabbt och började njuta av den (hittills) sjukt regniga sommaren.

HHUS-mailen ekar alldeles förfärligt tomt såhär på sommaren, någon gång dansar det in ett mail från Carl med en snabb rapport över föreningens ekonomi, och lite då och då mailar Jonas och vill diskutera samarbetsavtal. Mer än så är det inte. Nu är det sommar, det är det ju faktiskt.

snö, saknad och sommarlov

Jag har åkt hem till mina föräldrar i Gällivare och planerar att vara här i ungefär en månad, innan jag åker ner till Stockholm och jobbar. Att vara hemma hos mamma och pappa är en oerhört trevlig upplevelse; jag får maten serverad, behöver inte lyfta ett finger, kan sova så länge jag vill, spela biljard med min yngsta lillebror och bara.. vara. Jag har till och med börjat läsa skönlitteratur! Helt vansinnigt! Känner att jag verkligen tänjer på gränserna, living on the edge så att säga. Jag har börjat läsa "Chockdoktrinen" av Naomi Klein, och trots att jag inte kommit så långt ännu så tänker jag rekommendera er att läsa den. Helt fantastiskt intressant!

Jag saknar Umeå lite. Jag saknar HHUS, kontoret, lednings- och styrelsmötena och studierna. Sniff, sniff.

Jag har ännu inte funderat färdigt på om denna blogg ska uppdateras särskilt mycket under sommaren, det händer i princip ingenting i föreningen och jag vet inte om jag har tillräckligt med material för att roa er. Det händer inte så mycket här uppe i Lappland, så att säga :)

Jaha.. så det är typ.. sommarlov nu?

Jag är en oerhört tragisk människa. Jag kommer inte ihåg hur man gör när man är ledig - folk snackar om att skaffa en hobby och jag ser ut som ett frågetecken. Just nu sitter jag på HHUS kontor och försöker hitta på något som kan få tiden att gå; jag har sorterat papper, gått igenom mitt postfack, läst igenom U9-skolornas studenttidningar och stört Frida och Ida i deras hemtenta-skrivande. Jag skrev färdigt min hemtenta igårkväll och har varit så fruktansvärt uppe i varv sen dess. Nu är det sommarlov, hur konstigt är inte det? Under 3 månader kommer jag inte att få se skymten av en enda ur styrelsen eller ledningen, eller föreningen. HHUS är som ett litet barn - hur lämnar man ifrån sig ett litet, oskyldigt barn i 3 (!) månader? Det är ju omänskligt! Tur att jag ska skriva verksamhetsplanen under sommaren..

Det är lite ensamt här på kontoret, Carl kom in för ett tag sen och fixade lite fakturor men gick sedan rätt snabbt. Jag träffade Aline nere i entrén tidigare, hon svischade förbi som en galning. Det verkar som om de flesta lagt i högsta växeln för att bli färdiga med allt som har med studier att göra - jag kan ju bara se till mig själv, som speedade med hemtentan så till den milda grad att jag blev färdig två dygn innan deadline. Men nu ska jag försöka varva ner. Verkligen. Snart.

Här är förresten en bild på mig och Johan Olsson (vi som var toastmasterpar under Diplomeringsbalen) som underbara Inger på expeditionen har mailat till mig. Jag ser vansinnig ut, men det bjuder jag på. Jag var faktiskt lite nervis. Bilden är tagen i rummet bakom scenen, precis innan Diplomeringsceremonin skulle börja.

Förkylning och brännbollsyra

Så har då den första dagen av Brännbollsyran avklarats, undertecknad var visserligen inte där pga diverse grupparbeten och redovisningar i entreprenörskap, men det känns ju ändå sjukt kul! Jag måste dock säga att festen på Fysikgränd är sjukt överskattad, eller så var det bara jag som var på dåligt humör pga min förkylning som jag lyckats dra på mig. Visserligen är det ju kul att träffa folk, under yran lyckas man ju oftast springa in i personer man inte sett på år och dar. Men som sagt, jag var inte på topp. Jag kände mig som en gammal nucka när jag trippade hemåt redan vid 1-tiden, medan folk slog kullerbyttor på gräsmattorna, drack öl och dansade.

Det är ju sommarlov snart, hur underligt är inte det? Hur mycket jag än försöker vänja mig vid tanken så kan jag inte riktigt acceptera att jag om några ynka dagar ska låsa dörren till min lilla studentlägenhet, åka hem till familjen och försöka ta det lugnt i några veckor innan jag (förhoppningsvis) börjar jobba.

Det är inte mycket HHUS-aktiviteter som händer nu, när det bara är en dryg vecka kvar av terminen. Även om jag, och många andra, har tusentals idéer som bara väntar på att få bli verklighet, så är det inget man kan sätta igång nu. Men jag har en känsla av att sommaren kommer att bestå av mycket planering och organisering inför höstterminen - då är det nystart med en massa nya ettor och det ska bli fantastiskt kul. Nytt för i år är förresten att delar av insparken kommer att hållas på engelska, eftersom International Business Program även startar nu till hösten - de har ju tidigare haft intag på vårterminen. Sedan så kommer ju E-puben att ha nyöppning precis till insparken, eftersom den renoveras nu under sommaren.

Så mycket nytt! Aaah! Can't wait!

Kommentera mera!

Jag tror inte jag sagt det tidigare, så jag gör det nu; kommentera gärna mina inlägg! Ställ frågor om sådant som ni vill veta mer om eller är nyfikna på och kom med tips på sådant ni skulle vilja läsa om, så ordnar jag det.

You speak up, I fix. Ok?

Verksamhetsplan, visioner och mål.

Igår på styrelsmötet så diskuterade vi bland annat föreningens visioner och mål under det kommande året. Eftersom HHUS är en förening som byter styrelse varje år, så är kontinuiteten inte särskilt bra. En av de sakerna vi diskuterat mycket under just det ämnet, är vikten av att ha gemensamma mål - vi sitter bara som styrelse i ett år och då är det otroligt viktigt att alla är fokuserade och drar åt samma håll under dessa månader. Jag är ju en extrem strukturmänniska, som gärna vill ha allting i skriftlig form och ogillar luddiga formuleringar, så jag tänkte ta mig an den fantastiskt roliga uppgiften att skriva ett dokument/verksamhetsplan för mandatåret 08/09.

Av egen erfarenhet så vet jag att man, när man söker till ordförandeposten, har det ganska klart för sig vad man vill åstadkomma inom föreningen om man vinner och på vilket sätt man vill att föreningen ska uppfattas av medlemmarna. Jag har en vision och ett huvudmål; att driva en öppen förening, där vi knyter medlemmarna närmare oss. Luddigt? Eh, ja. Men det fina i kråksången, som min far skulle ha sagt, är att alla utskottsordföranden har idéer kring just sina respektive utskott och med deras hjälp kan den oerhört luddiga visionen brytas ned i konkreta delmål och handlingsplaner, som faktiskt kan utföras och uppnås.

budgetering, solsken och lite kärlek

Idag har hela styrelsen, efter stränga order från Carl som är ordförande i ekonomiutskottet (och alltså har stenkoll på föreningens ekonomi), gjort budgetar för det kommande året. Vi har flera gånger konstaterat det underliga i att vi pluggar ekonomi, och att flera av oss trots det är totalt oekonomiska. Tur att inte alla ska bli revisorer iallafall.

Budgetering är ju rätt intressant. Jag läste någonstans att allting tar 20% längre tid och kostar 20% mer än vad man från början räknar med, och det måste väl ändå ligga någon sorts sanning i det. Man får freestyla lite, och hellre ta i för mycket än för lite. Frida, min vice ordförande, är en riktig klippa när det gäller budgetar och tur är väl det.

Efter budgeteringen så satte vi oss och solade våra norrlandsbleka kroppar. Jag, Frida, Ida och Marie lyckades parkera oss på gräsmattan vid campusdammen efter ett mindre tumult som uppstod när Marie såg en spindel i gräset. Vi pratade om terminen som gått, den kommande sommaren och det underbara i att hitta människor som man studerat vid samma skola som i flera år, men aldrig förr lagt märke till.




Ett soligt campus, en glad Ida och en snuvig Frida.

Nöta ut oneliners? Check på den!

Vi i styrelsen har en tendens att nöta ut diverse uttryck, oneliners och skämt så till den milda grad att vi är nära på att göra varandra förbannade. Och vi gör det på ett sätt som får Horatio i CSI att blekna i jämförelse. Det börjar oftast med någon harmlös liten kommentar eller ett skämt som någon drar vid rätt tillfälle, alla skrattar och sedan är det igång. Det nöts till förbannelse, tills det inte finns en endaste liten beståndsdel kvar av uttrycket som är roligt längre.

Ett exempel är "Oh.. eh.. det är mycket nu". Det började som ett skämt, just därför att det är så otroligt löjligt med folk som på fullaste allvar använder det uttrycket. Petter sa en gång till mig: "Fia, lova mig att du aldrig någonsin använder det uttrycket på allvar" och jo, det lovade jag. Det här var när nya styrelsen precis hade tagit över och vi alla skulle lära känna varandra ordentligt. Vi käkade brunch, drack kaffe, käkade chokladrutor som Jonas bakat, diskuterade prioriteringar och stadgar, skrattade och sa med jämna mellanrum "Oh.. eh.. det är mycket nu". Det här blev så fruktansvärt uttjatat att det dog ut, i tysthet.

En annan favorit är "det där är optimalt" alternativt "det där är inte optimalt". Jag hakade upp mig fullständigt på detta uttryck, ända tills Jonathan frågade "Men Fia, vad är egentligen optimalt?". Och ja, eh. Vad är egentligen optimalt?

Nu har det dock blivit dags för en ny oneliner, nämligen "check på den!". Upphovsmakaren till detta alldeles fantastiska uttryck är Aline, som är ordförande i sociala utskottet. Det kan låta såhär: "Aline, har du ordnat budgeten ännu?", "Jaaadå! Check på den!", eller "Nu måste vi ju ändå få igång lite traditioner, eller?", "Traditioner? Check på den!"
Ja, ni fattar. Jag är en tapper kvinna.

Jomensåatteeh..

Sista styrelsemötet innan sommaren

Det känns otroligt skumt, imorgon har vi nämligen vårt sista styrelsmöte innan sommaren. Och innan dess ska jag på Näringslivsutskottets sista möte. Jag har inte riktigt fattat att det bara är en dryg vecka kvar innan alla åker hem, och det blir alldeles ofattbart tomt här i Umeå. Jag känner mig inte riktigt bekväm med tanken på att lämna allting; kontoret, lägenheten, vännerna, studierna. Vad hände med hösten, vintern och våren? Jag har totalt missat allt, jag blir fortfarande förvånad när jag tittar ut genom fönstret och ser att det inte ligger snö på backen. När blev det sommar?

Till helgen är det dags för Brännbollsyran - en helt fantastisk helg fylld med brännboll och fest. Ängarna borta vid Mariehem förvandlas till ett enormt folkhav och över hela Ålidhem råder ett kaos utan dess like. Jag hade aldrig besökt yran innan jag flyttade hit 2006, och jag blev minst sagt förvånad över hur galet det var.

Men gud vad jag ogillar avsked, och Brännbollsyran förknippar jag verkligen med avsked.

Förresten så är jag alldeles pirrig i magen av helt oförklarlig anledning. Kanske har någon form av vårkänslor lyckats fånga även mig? Det verkar inte bättre!

Pappa Stomberg?! HERREGUD!

I fredags satt jag, Ida och Frida och försökte mecka ihop vår 10-sidiga affärsplan inom Entreprenörskap, som ska vara inlämnad på tisdag. Marie var hemma, eftersom hennes pappa skulle komma på besök över helgen. Helt plötsligt får Ida ett sms "Är ni på skolan? Vi kanske tittar förbi en sväng!", och då bröt helvetet lös. Jag och Ida tittade på varandra med panik i blicken och utbrast "Pappa Stomberg! Herregud!", och sedan började vi panikstäda i det lilla grupprummet på Universum. Vi slängde allt godispapper, radade upp böckerna snyggt och prydligt, stängde ner allting förutom Word på våra laptops, satte oss rakryggade och väntade. Frida släntrade in efter ett tag, och frågade varför vi såg så stela ut. Det enda vi fick fram var "Pappa Stomberg!", varpå Frida utbrast "HERREGUUUUD!!", och började frenetiskt torka av skärmen på sin laptop och slänga ner diverse lösa papper i sin väska, sedan var hon tvungen att kontrollera så att frisyren var okej.

Sedan satt vi där, som tre tända ljus. Ida gick till och med så långt att hon lekte Lucia, ända tills Marie, hennes pojkvän och den omtalade Pappa Stomberg anlände. Vi svarade artigt på alla frågor, satt så rakryggade att det gjorde ont, och försökte se så änglalika ut som möjligt. När den omtalade Pappa Stomberg lämnade rummet drog vi alla en lättnadens suck. Till saken hör att Marie's pappa är något av ett fenomen, en myt, en legend. Han är en sån där pappa som man inte riktigt vet om han existerar på riktigt, han verkar vara alldeles för smart, proper och intelligent för att vara ett mänskligt väsen. Men det var han, i allra högsta grad.

Puh. Att träffa svärföräldrar är en piss i Mississippi i jämförelse.

som man bäddar får man ligga

Jag är inte den som brukar använda det uttrycket, men idag känns det som om det ligger väl till hands. Under den senaste månaden har jag haft rätt mycket att göra i skolan; B-uppsatsen, diverse PM, grupparbeten, redovisningar och annat trevligt, plus HHUS då. Hemma har jag bara varit för att sova och byta kläder, eller iallafall har det känts så. Det här har resulterat i att jag stökat ner ordentligt hemma i min lilla 24-kvadratare. Jag förundras ofta över hur man kan lyckas stöka ned så mycket på så liten yta, när man dessutom är hemma så sjukt sällan. Det är en sann konst. Jag är dessutom en person som verkligen ogillar när det är ostädat, därför känns det ju helt sjukt att jag lyckats bo i detta kaos under så lång tid.

Idag slog jag upp ögonen kl 10:00, och satte igång med något jag inte gjort på mycket, mycket länge, nämligen storstädning. Nu har jag flängt omkring här hemma i 5 timmar och lyckats dammsuga, dammtorka, skura, byta gardiner, diska, byta sängkläder och damma mattor. Nu ligger jag i soffan, helt utmattad, och väntar på att middagen ska bli färdig. Sedan ska jag ta itu med min rapport till tisdagens styrelsemöte.

Alla 9 personer i HHUS styrelse skriver varsin verksamhetsrapport inför varje styrelsemöte, där man berättar vad man gjort sedan det senaste styrelsmötet. Rapporterna skickas sedan ut till alla i styrelsen, så att man hela tiden håller sig uppdaterad om vad som händer i föreningen och så att man kan gå tillbaka och titta vad som hänt under året. Om det är någon som har gjort en resa eller närvarat på något evenemang för HHUS räkning så skriver man ofta en separat rapport om just det evenemanget, ett exempel är U9-konferenserna som jag och Khaldon åker på 3 ggr/termin.

digitalbög?

För några dagar sen köpte jag en ny mobil. Jag är sjukt nöjd, men något förvånad. I min ordlista finns nämligen ord som: 'digitalbög' och 'jävlar'.

'Jävlar' är väl ändå okej, det kan jag ju förstå. Men 'digitalbög'? Är det en homosexuell man som är digital? Eller en homosexuell man som gillar digitala prylar? Jag känner att jag måste reda ut det här.

Såhär borde livet vara när det är som sämst.

Kvällssolen lyser genom mina persienner, jag sippar på ett glas rosévin och ska snart cykla iväg till Nydala med min tappre vapendragare, tillika vice ordförande, Frida. Det är en märklig känsla som infinner sig i min kropp vid den här tiden på året; vetskapen om att ett år har gått och att det dröjer flera månader innan man får komma tillbaka till studentlivet gör mig både glad och lite vemodig på samma gång. Det här är ju livet, för mig, just nu. Det är ju här i Umeå som jag har mina hjärtevänner, min utbildning, mitt ordförandeskap. Det är här jag lever, och det känns konstigt att veta att jag snart ska åka härifrån. Dessutom känns det som om den här hemresan (eller 'hem', förresten, vad är egentligen 'hemma'?) kommer oerhört olägligt just i år.

Men, för att komma till tanken med rubriken, så; ja, såhär borde livet vara när det är som sämst. Solsken, underbara vänner, rosévin och iskalla Carlsberg, skratt och en otrolig massa utomhusfester!

Friday, I'm in love

.. inte riktigt kanske, men jag är alldeles sjukt glad över att det äntligen är helg! Det känns som om jag väntat en evighet på att få sova ut ordentligt, träffa mina vapendragare, fira kompisars födelsedagar och ta det lugnt. Jag ska snart cykla ner till stan och inhandla rosévin, jag ska bara mecka litegrann på vår affärsplan och lägga in nästa veckas möten i min kalender.

Nu är det helg!

Att pimpa en ordförande

Jag är slut som artist. Efter att ha suttit med näsan i "Affärsplattformen" och "Entreprenörskapets rötter" i några timmar, och försökt börja skriva på en affärsplan inför en redovisning nästa vecka känner jag mig som sju svåra år. Det enda jag egentligen skulle vilja ge mig på just nu är att försöka slå världsrekord i att sova, för just nu känns det som om jag faktiskt skulle kunna sova så som ingen sovit förr. Fast det har jag inte riktigt tid med.

På grund av tidsbrist så tänkte jag iallafall utföra en mindre makeover, projektet har jag valt att kalla "Att pimpa en ordförande", nästan som "Så tuktas en argbigga", fast inte riktigt. För att komma med i gamet igen tänkte jag kasta mig i duschen, reda ut tovorna i mitt hår, måla naglarna och smörja in mig med brun utan sol. Sedan är jag på gång igen, då är det dags för affärsplan och diverse möten.

Man måste göra så ibland, det är som Stenmark så fint uttryckte det: "det är bara att bryta ihop och komma igen". Nu tror jag ju visserligen inte att han syftade på att bli brunare och snyggare, men.. det är ju en tolkningsfråga.