Fröken Ordförande på jobbet

Det blir lite fattigt med inlägg såhär under sommaren, men jag litar på att ni - precis som jag - jobbar och sliter och inte har tid att läsa bloggar (eeh, att jag sedan skriver detta inlägg på jobbet, det hör ju inte hit). Denna sommar jobbar jag åt Regeringen, närmare bestämt på Regeringskansliet, och trippar omkring i högklackat på deras nya kontor på Vasagatan i Stockholm. Jag trivs alldeles utomordentligt bra, har trevliga kollegor och ett eget kontor med relativt bra utsikt - jag ser visserligen väggen på Hotel Sheraton, men om jag rullar stolen bakåt så ser jag faktiskt Riddarfjärden. Jag har även försökt se Stadshuset härifrån, men det resulterade bara i att jag råkade göra ett avtryck på fönstret och fick ont i nacken. En av mina kollegor, som nu är på semester, sa att jag gärna fick låna hennes kontor om jag ville (utsikt över stadshuset! yey!) - fast jag tackade nej, då tappar jag ju hela tjusningen med att ha ett kontor med skylten "Fia Eriksson" utanför dörren, man får ju inte vara dum.

Ikväll efter jobbet ska jag, Frida (min vice ordförande) och Anna sätta oss på ett café på Kungsholmen och försöka bli färdiga med boken vi började skriva i höstas. Boken är en form av "handbok" för driftiga unga kvinnor som vill skapa sig en karriär, och vi skriver den inom ramen för projektet och nätverket Business Sisters (tidigare Siz, men vi bytte namn) som jag, Frida Berglund, Anna Levin och Frida Sjödin startat upp och är projektledare för. Business Sisters är ett fristående projekt, och alltså ingenting som har med HHUS att göra - men jag brinner personligen lika mycket för de båda föreningarna. Att inspirera unga kvinnor att våga satsa på en karriär och på att nå höga befattningar på arbetsmarknaden, är oerhört viktigt för mig. Jag tror rent generellt att det blir allt lättare för kvinnor att lyckas ta sig fram på den snåriga arbetsmarknaden, och jag är övertygad om att det till stor del handlar om inställning och om att omge sig med rätt personer som inspirerar en till att genomföra saker. Inom HHUS finns det, enligt mig, inga som helst könsbarriärer - jag hade t.ex. inte en tanke på hur jag, som kvinnlig ordförande, skulle uppfattas - och jag tror att det till stor del beror på att vår generation har en rätt avslappnad och realistisk syn på jämställdhet och det faktum att det egentligen inte finns några som helst skillnader mellan könen när det handlar om intelligens och förmåga att prestera och leda andra människor.

Nu kurrar min mage helt vansinnigt mycket, det är dags för lunch!