Tidsfördriv

Jag hade jättelite att göra nyss, så när jag kom på den brillianta idén att slänga iväg ett sms till 118100 blev jag alldeles pirrig av iver. Och som den sanna HHUS-nörd jag är, så skrev jag följande:

"Vad är föreningen HHUS för något?"

Efter tio minuter (oacceptabelt lång tid, kan man ju tycka) fick jag följande svar:

"HHUS står för Handelshögskolan i Umeå Studentförening, som är en mycket bra och seriös förening med rösträtt för alla studerande på skolan. Ordföranden heter Fia Eriksson och är en fantastiskt söt flicka som dessutom verkar galet skärpt och faktiskt som klippt och skuren för rollen som ordförande. Heja Fia!"

Vet ni vad jag gör nu? Jag sitter här och rodnar, det är vad jag gör. Och fnittrar, på ett riktigt tjejigt vis.

Fröken Ordförande på jobbet

Det blir lite fattigt med inlägg såhär under sommaren, men jag litar på att ni - precis som jag - jobbar och sliter och inte har tid att läsa bloggar (eeh, att jag sedan skriver detta inlägg på jobbet, det hör ju inte hit). Denna sommar jobbar jag åt Regeringen, närmare bestämt på Regeringskansliet, och trippar omkring i högklackat på deras nya kontor på Vasagatan i Stockholm. Jag trivs alldeles utomordentligt bra, har trevliga kollegor och ett eget kontor med relativt bra utsikt - jag ser visserligen väggen på Hotel Sheraton, men om jag rullar stolen bakåt så ser jag faktiskt Riddarfjärden. Jag har även försökt se Stadshuset härifrån, men det resulterade bara i att jag råkade göra ett avtryck på fönstret och fick ont i nacken. En av mina kollegor, som nu är på semester, sa att jag gärna fick låna hennes kontor om jag ville (utsikt över stadshuset! yey!) - fast jag tackade nej, då tappar jag ju hela tjusningen med att ha ett kontor med skylten "Fia Eriksson" utanför dörren, man får ju inte vara dum.

Ikväll efter jobbet ska jag, Frida (min vice ordförande) och Anna sätta oss på ett café på Kungsholmen och försöka bli färdiga med boken vi började skriva i höstas. Boken är en form av "handbok" för driftiga unga kvinnor som vill skapa sig en karriär, och vi skriver den inom ramen för projektet och nätverket Business Sisters (tidigare Siz, men vi bytte namn) som jag, Frida Berglund, Anna Levin och Frida Sjödin startat upp och är projektledare för. Business Sisters är ett fristående projekt, och alltså ingenting som har med HHUS att göra - men jag brinner personligen lika mycket för de båda föreningarna. Att inspirera unga kvinnor att våga satsa på en karriär och på att nå höga befattningar på arbetsmarknaden, är oerhört viktigt för mig. Jag tror rent generellt att det blir allt lättare för kvinnor att lyckas ta sig fram på den snåriga arbetsmarknaden, och jag är övertygad om att det till stor del handlar om inställning och om att omge sig med rätt personer som inspirerar en till att genomföra saker. Inom HHUS finns det, enligt mig, inga som helst könsbarriärer - jag hade t.ex. inte en tanke på hur jag, som kvinnlig ordförande, skulle uppfattas - och jag tror att det till stor del beror på att vår generation har en rätt avslappnad och realistisk syn på jämställdhet och det faktum att det egentligen inte finns några som helst skillnader mellan könen när det handlar om intelligens och förmåga att prestera och leda andra människor.

Nu kurrar min mage helt vansinnigt mycket, det är dags för lunch!

vad gör en ordförande på sommarlovet, egentligen?

Ja, vad gör jag egentligen? Jag trippar omkring på gatorna här hemma i Gällivare, där min tappra familj bor. Jag går promenader, tar extremt långa fikasessioner med kompisar, hänger med min gamla bästis Ronja och hennes son Truls (tillika min gudson) som är mer vild än tam. Och så tar jag det fruktansvärt lugnt och njuter av min semester - om 9 dagar sätter jag mig på tåget för att åka till Umeå, stanna där en dag och sedan ta flyget till Stockholm - för om 13 dagar börjar jag jobba.

Jag måste erkänna att en sådan strukturmänniska som jag, har oerhört svårt att finna sig i en situation där man inte har några som helst måsten eller krav på sig själv. Jag är ju van att flänga runt, gå på möten och ha sådär härligt mycket att göra. Mamma höll på att bli galen på mig under min första vecka här hemma, jag var alldeles för full av energi för att kunna vara ledig. Men det tog några dagar, sedan anpassade jag mig rätt snabbt och började njuta av den (hittills) sjukt regniga sommaren.

HHUS-mailen ekar alldeles förfärligt tomt såhär på sommaren, någon gång dansar det in ett mail från Carl med en snabb rapport över föreningens ekonomi, och lite då och då mailar Jonas och vill diskutera samarbetsavtal. Mer än så är det inte. Nu är det sommar, det är det ju faktiskt.